Annons
Annons

Morgonrutiner…eller bristen på morgonrutiner?!

Kaosfrulle. Vi äter inte frukost hemma på vardagar...Det hade aldrig funkat.

Kaosfrulle. Vi äter inte frukost hemma på vardagar…Det hade aldrig funkat.

Jag lever i någon slags föreställning att i alla andra familjer, så fungerar morgonrutinerna tipp topp. Om något utanför rutinerna händer, så kanske det svajar lite. Typ ”vems jobb/skola är viktigast just den dagen och därför helt omöjliggör plötslig VAB”- diskussionen. Annars tänker jag att alla vaknar helt fräscha, utsövda i egna sängar, kvittar godmorgon, gör kaffe i någon dyr kapselmaskin, klär på sig kläder som plockades fram dagen innan. De kläderna är aldrig inköpa på HMs rea 2005 och döljs aldrig av något nyare reafynd som ännu inte noppat sig. Alla blir klara lagom tills bilen rullar. Någon har haft tid att skrapa bilen innan avfärd, alla har sina vantar, ingen har udda strumpor. Bara jag svär över att alla andra har det såhär.

Kan själv. När går det över? Innan de fyller 25?

Kan själv. När går det över? Innan de fyller 25?

Det fattar jag ju att ni inte har. Ni stiger också upp med igelkottsfrisyr och vill gråta över att trots vintersolståndet och tulpanens dag, så är det kolsvart ute och det kommer det vara i x antal dagar till. Sedan gör ni kaffe i er 80-talsbryggare (jag vägrar byta, den kommer från mitt mormors hem och brygger fortfarande riktigt bra, starkt, kaffe), drar upp de andra och börjar kampen mot klockan.

Under december förändrades hela vår morgonrutin till det bättre. Barnen ville upp för att kolla på Selmas saga. Eller Semla, som Lillasyster bestämt hävdade. Vi gjorde ett körschema som var så snyggt utarbetat att Mediapappan använde det i en skoluppgift om processledning. Nu har det liksom fallerat igen. Jag försöker ta det lugnt, komma upp i tid, lyssna på morgonnyheter eller ljudbok, dricka kaffe på någon slags mindfulnessätt och känna varje klunk, men icke. 07.45 står jag ändå i hallen och väser sådär mellan tänderna, ni vet ”kom NU. NU!” Bilen måste liksom avgå 07.50 för att allt ska klaffa. Den avgår sällan 07.50. Allt detta ackompanjeras av någon glättig sång från barnkanalen som ingen tänkt på att stänga av.

Jag inser att de flesta andra barnfamiljer har det såhär. Om inte, så säg inget, jag vill leva i min illusion om att när vi nickar över bilfönsterskaporna till familjen mittemot, så har de också glömda lunchlådor, borttappade vantar och dåligt samvete över någons sockerintag i bakhuvudet. Antagligen har de udda strumpor också.

serie-laggdags1 serie-laggdags2 serie-laggdags3

Imorgon är det måndag, give’em hell!

 

(16)
(0)

2 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar