Annons
Annons

Att tyda sina drömmar

Brukar du komma ihåg dina drömmar? Vad gör du med dem, om du kommer ihåg dem?

Jag är periodare. Vissa perioder i livet kommer jag ihåg drömmar flera gånger i månaden, men sedan kan det dröja år av total natt-blackout innan nästa drömmetvetna period säter igång. Hjärnan är ju vansinnigt häftig. Tänk alla intryck vi utsätts för varje vaken sekund, tänk att hjärnan sparar dem i en ”kolla på detta senare”-hög, för att bearbeta på natten och sedan kunna lägga sagda intryck till handlingarna. Jag älskar min hjärna. Den har liksom aldrig svikit mig. Jag har aldrig varit snyggast, starkast eller snabbast, men jag har alltid kunnat luta mig tillbaka på min hjärna. Jag har aldrig varit smartast heller alltså, men alltid tillräckligt smart. Där resten av kroppen stundtals bara toksvikit mig, så har jag alltid varit tacksam för min hjärna. Missförstå mig inte nu, detta är ingen in your face jantelagen-grej, eller tja, det kanske det är för det tog typ 28 år innan jag verkligen kunde säga det högt, men det är egentligen oviktigt. För din hjärna är också fantastiskt. Googla hjärnan och förundras. Vi är asballa innanför det där skallbenet!

Annons

Nåja, tillbaka till drömmarna. Med allt ovanstående sagt, så undrar jag verkligen vad min älskade gråa klump sysslade med tidigare i veckan.

Jag sussar sött (läs: snarkar med öppen mun, dreglar sovsnus på kudden och ömsom sparkar, ömsom attack-kramar alla som kommer närmre än 30 cm). Plötsligt är jag präst på ett konfirmationsläger. Vi ska åka till en rätt spännande lägergård, men alla är glada och tycker det ska bli kul. Vi ska åka till månen. 

(NASA/Joel Kowsky)

Määähhguuuu (men Gud!) vad spännande tänker Johanna i drömmen. Tydligen är det väldigt kallt på månen, för alla är iklädda skidutrustning. Vi bordar flygplanet(!) som ska ta oss till månen. Flygplanet heter Airforce One. Vi ska alltså åka till månen med USAs president. Det ger ju ännu en rätt oväntad dimension av konfirmandlägret, men kom ihåg att det är en dröm, inget av ovanstående tycker drömJohanna är något konstigt.

Undrar om han gått konfirmandledarutbildningen? (Gratisbild, free to use och alla möjliga federala regler som berättar att man får lov att använda den!)

Väl på månen kommer vi till ett besökscentrum. Det är byggt av rött trä och påminner mycket om ett hembygdsmuseum. Alla som har varit på ett hembygdsmuseum vet exakt vad jag talar om. Röd träbyggnad med en liten fotoutställning av bygden förr i tiden. Samma sak här. Svartvita bilder av månen förr och nu.

Nästa punkt på programmet är uteaktivitet. Alla som varit på konfirmandläger ve att det är en stående punkt. Alltid ska man ut och ränna. Vi har inga masker eller någonting, för på drömmens måne kan man andas. Vi går som vanligt också, för på drömmens måne funkar gravitationen på det sätt vi jordlingar är vana vid. Det är snö och kallt på ett härligt stjärnklart norrlandssätt.

När resan närmar sig sitt slut, så är det fotostund med presidenten. Alla vill såklart ta selfie! Prästen är inget undantag, klart jag ska ha en selfie med Trump! Vi ställer oss bredvid varandra, tar bilden och jag tackar artigt.

Pressbild från vansterpartiet.se, foto: Kalle Larsson

När jag sedan ska lägga upp bilden på insta, så är det en bild på mig…Och Jonas Sjöstedt i Vänsterpartiet.

Där vaknar jag.

I höst är det val. Ändå känns det rätt otippat att Jonas Sjöstedt ska bli president i USA. Sjukt otippat faktiskt…

Trevlig helg!

(10)
(0)

Kommentera


 

Annons

Laddar