Annons
Annons

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen

Ibland är det nyttigt att utsätta sig för miljöer och situationer som man egentligen inte är så …tja, låt oss säga bekväm med. Eller, det säg att det är nyttgt i alla fall. Och jo, det är säkert jättenyttigt. Utanför boxen och såna saker…

Annons

Jag är ju en såndär som gillar stan. Och skor. Och små smala byxor. Och örhängen. Och ett glas vin inomhus på vintern och utomhus på sommaren.

Vi är liksom rätt vana att se mig såhär: 

Och stundtals (inte så ofta, men forfarande ofta än bilderna som kommer) såhär:

 

Jo, var och en är ju också van att se mig som en rätt sliten småbarnsmorsa, men fortfarande är ju små smala skor och tjusigt plingeling i örnen mitt naturliga tillstånd.

Jag är ju inte så praktiskt lagd. Hellre snygg än varm och hellre ont än fotriktig! Detta har ju till följd att jag ständigt fryser och alltid har ont någonstans. Skyll dig själv, tramsfia! Jaja, det har jag aldrig sagt något om. Det är jag som orsakar mig själv det obehagliga, men lite kyla kan vemsomhelst stå ut med när man flanerar gatan fram.

Bara det att just nu är jag i Norrland med kyrkans ungdomar. Just nu snackar vi inte om lite kyla kan vemsomhelst stå ut med. Nu snackar vi att termometern stod på -28°C när det blev morgon mellan fjällen.

Bara -22°C uppåt dagen, rena värmeböljan!

För första gången i mitt vuxna liv, så har jag haft vett att klä mig efter väder. Det finns liksom inget alternativ.

Jag har ett par skor som är så fula att snön smälter, jag har frivilligt på mig täckbyxor, jag jazzar runt i underställ, jag mosar frillan med mössa. Jag är helt tagen ur mitt element.

På riktigt världens fulaste skor!

När jag kände att ögonfransarna frös, så tänkte jag genast Åh, jag ser nog ut som snödrottningen Jadis i Narnia, som hon Tilda Swinton. Hon är ju så himla snygg. Shit vad ball att jag ser ut som hon! Tillåt mig ett enkelt gapskratt: hahahahahahahahahhahahahahhahahahahahahahahahahhahahahahahahahahahah *andas* aaaaaahhhhahahahahahahahahahahahhahahahah.

Känslan:

Bild hämtad från http://narnia.wikia.com/wiki/Jadis

Verkligheten:

Gapskrattet bara fortsätter hahahahahahahahahahahahahahahaha. Kolla på den figuren från Mumindalen!

Jag är alltså verkligen inte ute efter små gulliga kommentarer som Men du är ju jättegullig! Jag ville bara illustrera skillnaden mellan känsla och verklighet. Att kunna skratta åt mig själv ser jag som en tillgång bland förvärvade egenskaper!

Alltså, jag har ingen längtan att flytta hit. Jag kommer inte ta barnen på skidsemester förrän de själva eventuellt blir intresserade (storebrors förhållande till vintern påminner mycket om hans föräldrars, vi kan väl ana en viss påverkan). Jag kommer aldrig att lära mig att förbehållslöst älska snö….men faaaaasen vad häftigt det är med vinter på riktigt! Allt är så vackert, så andäktigt, inbäddat, luddigt, bedövat.

Fast alltså på måndag….då ska jag putsa upp mina högklackade stövlar, ge mig ut i ett regntugnt 7°C-Malmö, klappra, pingla och blingblinga…lite egenterapi är nog av nöden krävd efter att ha haft SÅ fula skor i fem dagar. Vi tar en bild till, för att alla verkligen ska förstå min situation. Fattar ni vilka fula skor jag går runt i!

Alltså…att någon ens har fått betalt för att designa dem!

Tänk att det ens finns så fula skor… med skräckblandad förtjusning och varma fötter beger jag mig till fjälls. Vi hörs, om inte trollen tar mig!

 

 

(10)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar