Annons
Annons

Familjeaktivitet

Kan ni också få panik över att ni aldrig GÖR något? Sen när ni tittar tillbaka på all den där tiden som ni inte GJORT något, så har ni ändå varit på typ fjorton utflykter?

Ja, jag fick ett sånt anfall i fredags. Eller egentligen i torsdags kväll. Mediapappan skulle lägga fram sin examensuppsats och förberedde sig på det. Jag skulle vara ensam med barnen på fredagseftermiddagen/kvällen och fick lite panik över att fredagen skulle handla om att käka chips och titta på TV. Nu älskar jag ju chips och TV, så det var ju liksom inte tal om att det var ett dåligt alternativ…men jag fick för mig att chips och TV skulle ta en så stor del av barnens barndomsminnen att de inte skulle minnas något annat. Så jag bestämde att vi skulle ha picnic på stranden. Vilken grej! Jag planerade med omsorg.

Annons

På fredagsmorgonen körde vi förbi Magistratsparken i Malmö och såg att en massa lastbilar i glada färger höll på att packa upp en massa mat (det är ett trafikljus där, därför hann vi se allt detta). Klang och jubel – vi skulle GÖRA något. Screw stranden, vi skulle käka lastbilsmat!

Väl ombytta, tvättade (dvs avtorkade med baby wipes, fortfarande vårt viktigaste veckoinköp- även efter bebistiden) så nynnande vi Let’s go, let’s go, let’s go, lets’s go, let’s go ner på stan (jag gjorde det, den ingår inte i barnens repertoar än). Som ett mantra tänkte jag: Nu GÖR vi något! Fasen vilken mamma jag är, jag GÖR saker med barnen! 

Vi tog en runda runt lastbilarna. Alla var extremt hungriga och valet föll på en lastbil som hade både sparris och hamburgare. Det var fantastiskt! Varför har ingen tänkt på att slå in en hel bunt med sparris i ett tunnbröd tidigare? Och hälla på ramslöksmajonäs? Jisses, jag slukade den. Barnen ville ha burgare. När de väl kom, så fick Lillasyster utbrott. Hon är natural born vegetarian och tyckte att 1. Pulled högrev inte fasen kvalar in som hamburgare och 2. Ramslök är en styggelse som inte bör närma sig hamburgare. 

Överlag hade jag en härlig känsla i kroppen. Jag tillhör kategorin 80-talister som åkt mycket på festival innan det blev var gymnasists självklara semester. När jag var ung så var det två läger – chartertonåring eller festivaltonåring. Lika skitigt, lika destruktivt…men man var ju tvungen att välja. Och jag valde festival. Malmö food trut festival var som att få återuppleva en liten skärva av det. Oc det var fantastiskt! Folk överallt, sol, en DJ som måste varit min egen årgång och tja…sommarMalmö levde. Jag totade tårögt på mina barn som satt på marken och drack direkt ur flaskan. Vi har ändå fostrat dem väl, Mediapappan och jag. De kommer minsann kunna klara sig varsomhelst och uppskatta en bra festival när de ser en.

Sen hittade vi en död mus som vi inte skulle ta med hem och begrava, trots att 2/3 röstade för det. Den tredjedelen av sällskapet som faktisk kan begrava individer lade in sitt veto.

Adjö, herr Muffin!

Och allra sist hittade vi Mediapappan, som med bravur hade tagit sin examen. Vi stannade en stund till, köpte en glass, solade oss i kvällssolen och kände livet i oss.

När jag säger att vi aldrig GÖR något, så ska jag försöka minnas detta. Att vi visst GÖR saker, massor till och med! Undrar vad som händer nästa gång jag blir rastlös?

 

(13)
(0)

Kommentera


 

Annons

Laddar