Annons
Annons

Fredagsmys, om det så är det sista jag gör

Fredag. Fredagsmys. Kanske blir det tacos. Kanske finns det fredagsfika i personalköket.

Ibland är mina fredagar superkonstiga. Fredag klockan 13 är en klassisk begravningstid. Ibland när klockorna ringer på en fredag klockan 13 så tänker jag på hur många andra kyrkklockor som ringer precis just då. Hur många huvuden som böjs i sorg och ibland i tacksamhet för det som har varit, hur många kollegor som dubbelkollar sitt manus, tar ett djupt andetag och bara kör. Och hur många kollegor som just då håller fokus. Sorglig eller inte (alla begravningar är inte sorgliga, vissa liv är färdiglevda och då är allt kring begravningen mest väldigt fint), så måste fokus hållas.

Annons

Och sedan fokusera om. Efter minnesstunden, när kaffet är svalt och fettet i gräddtårtan lagt sig som en hinna i gommen, så måste fokus flyttas tillbaka till det som är mitt liv. Barn som längtar hem till fredagsmys måste få flytta från bakhuvudet till livets centrum. Och allt som har med begravningen att göra måste flyttas bort från tankarna. En begravning får aldrig följa med hem. Jag brukar lösa det med att byta kläder direkt. Av med snäva kjolen och svarta strumpbyxorna. På med jeans. Plastkrage slängs på lämplig plats (golvet…) och små svarta skor byts till tjockstrumpor.

Idag var huvudpunkten i fokusbytet att köpa en present till en gosse som bjudit in Storebror på födelsedagskalas. Lillasyster och Mediapappan stannade hemma medan Storebror och Prästmorsan begav sig till det stora varuhuset. Vi valde länge. Vi brukar bli sura på varandra när vi väljer länge, men idag var vi på samma långsamma nivå. Vi klämde länge på varje dinosaurie och bestämde oss till slut för en bok med både pyssel och fakta om dinosaurier. Bra pris dessutom, konstaterade Prästmorsan och fick sedan genast berätta för sin avkomma att det kan man säga till varandra, men inte till födelsedagsbarnet. Sociala koder måste ibland läras ut. 

Och sedan det efterlängtade myset. Här tappar jag fokus ibland. Ingen märker det, men när vi lägger upp benen i soffan och bråkar om var ostbågarna ska placeras så tänker jag på en änkling som kommer hem till ett hus där det tidigare bott en annan, en sån som man bråkat om ostbågar med. Jag får ju inte fastna i det, det skulle kosta mig min familj på sikt, men en tanke kan jag sända. För min fredag är så olik begravningsgästernas fredag. Alla de vars händer jag tryckt idag har upplevt en av livets stora dagar. Själv har jag haft en rätt vanlig fredag på jobbet.

Nu är det en kväll som avrundar en av livets stora dagar för vissa…för andra är det fredagskväll, en rätt vanlig sådan. Mysig och ledig, omringad av de som en dag ska hålla en sån där stor dag för mig. Må det dröja länge än och må de ge mig en begravning utan gräddtårta som lägger sig som en hinna i gommen.

 

(18)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar