Annons
Annons

Lucka 7. Det var en helt vanlig dag, ungefär som den här och det började redan på morgonen när…

Tidigare har jag gjort några inlägg om vad prästen egentligen gör om dagarna. De brukar bli uppskattade, just för att det inte är så många som egentligen vet vad prästen sysslar med om vardagarna.

En helt vanlig, alltså helt vanlig…vi snackar extremt vanlig torsdag i december:

Annons

06.39. Ingen vill att dagen ens ska börja. Det är okristligt, inhumant, vedervärdigt.

07.05 Den fagre av oss ska på uppsatsseminarium i svart polo. Jag är rätt kär i honom idag.

07.15 Julkalender. Extremt spännande idag. Roboten Gorbi fixar biffen. Människoätande monstret puttas tillbaka till sin djungelplanet. Alla glada (och det händer verkligen inte varje morgon att alla är glada!)

10.15 Julspelsövning med duktiga kollegor. Jungfru Maria och ängeln Gabriel jammar med roliga glasögon (han spelar munspel alltså, bara att själva instrumentet inte syns).

11.30. Sätter upp församlingsgårdens julkrubba. Det ingår på nån vänster i min tjänst. Jag är ju liksom inte den pyssligaste av präster, men får en stund att leka med dockor och dricka kaffe i lugn och ro, så jag klagar inte. 

12.00 Syr. Ja, det är sant. Det ingår ju i kategorin saker du inte lär dig på prästutbildningen, men kan råka ut för ändå. Jag borde 1. Ringa syslöjdsfröken Britta och berätta att detta sker och 2. Föreläsa för studenterna på dagens prästutbildning om detta och hundra andra saker de absolut inte är förberedda på. Men! Råttan Rut i julspelet måste ju ha en svans. En avklippt sådan, dessutom, och då får man ju ställa upp. Stumpen som blev kvar när Råttan Rut fastnade i fällan är fastsydd på ett par gråa långkalsonger. Tur den sitter bak, för den ser extremt mycket ut som en penis. Fnissar hysteriskt för mig själv åt pedagogers och föräldrars reaktion om Råttan Rut skulle dingla in i julspelet med ett helt klockspel på vift. 

Sen följer några timmars skrivbordsarbete innan barnhämtning. Det är ju liksom varken kul eller tråkigt. Bara vanligt jobb liksom. Mail ska skickas, folk ringas, kaffe drickas, papper läsas, kvitton konteras…som på alla andra kontor…

16.00 hämtar barn, hämtar man, hämtar andan…

17.35 tillbaka på jobbet! Ungdomsgruppens julfest. Julmat, dans kring granen, quiz och litervis med julmust. Att se 18-åringar leka ringlekar är helt hysteriskt. De går all in på 18-åringars vis. Vi kan spela FIOLIOLIOLEJ !Vi kan spela BASFIOL OCH FLÖJT! Ni kan ju tänka er ljudvolymen och svettlukten.

22.15 hemma. Glögg. Soffa. TV. En extremt lång dag verkar lida mot sitt slut.

Mer spännande än så är det inte…och ändå är det det bästa jag vet. Visst saknar jag barnen en sån här dag. Jättemycket! Tro inget annat. Och jag behöver ändå såna här dagar. Jag är jättemycket präst, det är liksom ett behov. Jag behöver helt sjuka prästdagar ibland, annars skulle jag inte funka. Någon gång kommer ett styng av skam över det, men för fasen – jag tänker inte skämmas. Jag är präst och idag har jag fått vara det hela dagen. Därmed basta!

(8)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar